ABOUT THE SHOW | BACK TO REPERTOIRE

PRESSBILDER:

Click on Any Photo to View/Download High Resolution Image

ROMANCE

FRANSK CHANSON MED PIAF, BREAL OCH AZNAVOUR

QUOTES:

"Starka franska känslor"
"De för oss till en tid "....när sångerna liksom steg ur folkdjupet, från gatorna, krogarna och rännstenarna och verkligen bar på ett budskap om det franska kynnet. Och när sångernas och valsernas vemod, snabba och ibland oregelbundna rytm och tonspråk tvärt växlande mellan moll och dur bär på mycket sorg men också stor glädje...de kan leverera en fransk vals snabbt, smidigt och medryckande. De har en bestämd uppfattning om vad de vill skildra med varje sång och därmed blir också sångerna små sammanhållna teaterstycken, små romaner...

...en ambiance som för lyssnaren till de glada barerna där vinet flödar och alla sjunger, dansar, till den stora svärtan och förlamningen när kärleken inte höll vad den lovade." Till de starka känslor i alla riktningar som för många av oss är Frankrike och främst då Paris, i en tid då konstnärskvarteren ännu inte hade gett vika för kontorskomplex."

Susanne Holmlund, Sundsvalls tidning

Starka franska känslor
"Den franska visan, chansonen, är inte så ofta hörd idag, inte våra delar av världen iallafall. Men vi som upplevt mitten av 1900- talet har hört den. Och ofta för den oss tillbaka till en tid då Europa var något annat än i dag, mindre präglat av medier, affärsmässighet och globalisering. Till en tid när fransk musik var mer olik andra europeiska länders kultur. När sångerna liksom steg ur folkdjupet, från gatorna, krogarna och rännstenarna och verkligen bar på ett budskap om det franska kynnet. Och när sångernas och valsernas vemod, snabba och ibland oregelbundna rytm och tonspråket som tvärt växlar mellan moll och dur bär på mycket sorg men också stor glädje. Fransk sång är känslor, och störst av allt i kärleken - för många är den franska kulturen kärlekens.

'Romance' - programmet - uppfört i Sundsvall på Alla hjärtans dag - har kärleken som löst tema med är främst en hyllning till artister som Edith Piaf, Jacques Brel och Charles Aznavour. Olivia Stevens är ingen Piaf - kopia och försöker inte heller vara en.

Hennes röst är mörk, klangrik i vissa register och för kvällen något ojämn och beslöjad, vilket dock kunde ha att göra med förkylning, sades det i foajén. Men hon gestaltar fullt ut, hennes dramatik och utspel är så stort som denna in- och utlevelsens kultur kräver.

Tillsammans med utmärkta pianisten Bjarne Löwdin bär hon upp fraserna, tänjer tempot och frigör sig. Det kan vara mycket omsorgsfulla, mjuka och viskande - som i 'La valse a mille temps', som inleds försiktigt och sedan ökar som den karusell sången handlar om, och de kan leverera en fransk vals snabbt, smidigt och medryckande.

De har en bestämd uppfattning om vad de vill skildra med varje sång och därmed blir också sångerna små sammanhållna teaterstycken, små romaner.

Visst är det bra att vissa sånger sjungs på svenska, i alla fall de mer innehållsrika texterna, men för att få sin rätta identitet ska chansonen förstås sjungas på franska, i 'La vie en rose' tolkar Olivia Stevens väldigt Piaf-likt och så ska det nog vara, så präglad som den är av henne. Chansonens främsta röst – näst den mänskliga – är dragspelet och Bjarne Löwdins spel har den flytande energin och flödet som får kroppen att följa med i välkända valsen 'Pigalle' och ger honom extra applåder när han tar upp 'Under Paris himmel' som blivit stadens signatur.

De små sketcherna och anekdoterna mellan sångerna behandlar inte kärleken som något ömtåligt och sorgligt, de är tvärtom ganska dråpliga - kanske för att säkra att programmet inte blir för dystert. Men det ingen risk. Den här musiken är iallafall för mig mer en epok än något annat; en stämning som ibland för lyssnaren till de glada barerna där vinet flödar och alla sjunger dansar, till den stora svärtan och förlamningen när kärleken inte höll vad den lovade.

Till de starka känslor i alla riktningar som för många av oss är Frankrike och främst då Paris, i en tid då konstnärskvarteren ännu inte hade gett vika för kontorskomplex."

Susanne Holmlund, Sundsvalls tidning


En känsla med många skepnader
"Olivia Stevens omfamnade Lilla Paris på ett kärleksfullt sätt med sin ljuva stämma och fantastiska närvaro.

Hon är klädd i en röd klänning i romantiskt snitt. Har en röd ros i handen och ett värmande leende på läpparna. Sångerskan Olivia Stevens föreställning Romance bjöd in till en kärleksfull afton på Vänersborgs teater. En fantastisk kärleksförklaring till allt som är franskt.

Med hjälp av Bjarne Löwdin, på piano och dragspel, tar hon publiken med till Frankrike och bjuder samtidigt upp franska ikoner som Yves Montand, Charles Aznavour och Edith Piaf.

En dans bland mörka gator i Paris, en virvlande tur i en karusell och en resa till solen för de som tröttnat på kyla och snö. Men också en resa inåt, mot desperat förtvivlan och bubblande glädje.

Ömsom mjukt och vackert, ömsom galet och lekfullt – utan logik och helt utan hämningar. Precis som kärlekens många ansikten och skepnader.

Men det var inte enbart ett prov på skönsång, utan också en underhållande föreställning som omfamnar och är närvarande. För Olivia Stevens tog verkligen med sig kärlek på franska till Lilla Paris på riktigt."

Anna Sofia Dahl, Ttela, Västerås


ARTICLES / INTERVIEWS WITH OLIVIA

Click on an image to read the full article